Strategier för att lyckas med studier
Innehåll
Varför?
Strategier och studieteknik - vad säger experterna
Hjärnans sätt att arbeta - minnet
Glömskans kurva - Vi glömmer lätt
Hur görs lärandet effektivare?
Förberedelser - aktivera långtidsminnet
Förberedelser - lektioner
Förberedelse på olika nivåer
Fokus under längre tid
Plugga då fokus är på topp
Repetitioner är bra för långtidsminnet
Repetera föreläsningar
Repetera texter
Repetera räkneuppgifter
Studiedagbok - Repetera på ett effektivt sätt
Länkar och filmer
Strategier och studieteknik - vad säger experterna
Hjärnans sätt att arbeta - minnet
Glömskans kurva - Vi glömmer lätt
Hur görs lärandet effektivare?
Förberedelser - aktivera långtidsminnet
Förberedelser - lektioner
Förberedelse på olika nivåer
Fokus under längre tid
Plugga då fokus är på topp
Repetitioner är bra för långtidsminnet
Repetera föreläsningar
Repetera texter
Repetera räkneuppgifter
Studiedagbok - Repetera på ett effektivt sätt
Länkar och filmer
Varför? |
På utbildningsradions youtubekanal Orka plugga säger läraren Martin Fernström att
“Många säger att talang och begåvning är det som avgör hur bra det kommer att gå i skolan. Men det är inte sant. Viktigare än talang är hur du använder din tid och vilken attityd du har. Men framförallt vilka strategier du använder när du lär dig.” “Bra pluggstrategier är viktigare än talang. Att plugga utan strategier är ungefär som att leta efter en skatt utan skattkarta” |
ORKA PLUGGA är en satsning på studieteknik från UR. Här hittar du tips på strategier och metoder som hjälper dig att träna minnet, förenkla läsningen, felsöka i matten och förstå kunskapskraven. Här hittar du också tips på olika pluggvanor som gör det lättare att komma igång och planera tiden när du ska plugga.
Strategier och studieteknik - vad säger experterna |
Hur viktigt är det med strategier och studieteknik och har alla elever automatiskt bra studieteknik? Här har jag samlat några citat från olika källor som kanske kan ge oss svar.
Vad gör en student framgångsrik i sina studier - KTH Learning Lab Björn Liljekvist säger i förordet till sin bok, Plugga smart och lär dig mer!, att “Det är fullt möjligt för normalpresterade studenter att öka sin studieförmåga med uppemot hundra procent och nå resultat de inte vågade hoppas på.” “Många studenter kämpar på utan någon strategi för att lyckas” Björns studenter säger “Det här borde vi fått lära oss tidigare” Raman Mehrzad skriver i inledningen till sin bok, MVG i allt, att “Problemet med de flesta studenter i dag är inte att de är dumma. Problemet är att de inte vet hur de skall göra för att få ett högt betyg.” “Majoriteten av studenterna kommer aldrig på hur de skall göra för att få bra betyg under gymnasieåldern.” |
Till sist vill jag nämna Hans Nilsson som i sin bok, Upptäck din inlärningsförmåga, anlägger ett vetenskapligt perspektiv.
“Genom att anpassa studierna efter hjärnans sätt att arbeta kan vi korta ner inlärningstiden och dessutom få en djupare förståelse. Det blir både lättare och roligare att studera. “
Liljeqvist, B. (2006). Plugga smart och lär dig mer!. Lund: Studentlitteratur.
Mehrzad, R. (2007). MVG i allt: hemligheterna med att få högsta betyg i skolan. Stockholm: EGO förlag i Stockholm.
Nilsson, H. (1989). Upptäck din inlärningsförmåga: praktisk vägledning till effektiva studier. Malmö: Kritan.
Hjärnans sätt att arbeta - minnet |
- Det sensoriska minnet lagrar information från syn, hörsel, lukt, smak och hörsel. Informationen finns bara kvar under mycket kort tid och går förlorad om den inte förs vidare till korttidsminnet.
- Korttidsminne (kallas också för arbetsminne) är till för att hålla information under pågående aktivitet. Korttidsminnet har en begränsad kapacitet ock klarar av att lagra 7 ± 2 saker under kortare tidsperioder.
- I långtidsminnet lagras allt vi minns och kommer ihåg. Det är här som våra kunskaper och färdigheter lagras. Det verkar inte finnas någon gräns för hur mycket som kan lagras och dessutom ät varaktigheten är mycket lång. Grunden för all inlärning är förmågan att omvandla sinnesintryck till långtidsminnen.
Det viktiga långtidsminnet
|
Långtidsminnet kan tänkas vara ordnat som nätverk av information där olika begrepp vi kommer ihåg är länkat till annat relaterat minnesmaterial. (Som en World Wide Web i din hjärna.) När vi skall lära nya saker måste ny information eller kunskaper ordnas och länkas in till befintliga minnen på rätt plats i nätverket. Detta är en process som möter motstånd. För att lyckas krävs att signalen till långtidsminnet är tillräckligt stark eller att signalen upprepas tillräckligt många gånger. Annars glöms den nya informationen bort.
|
Glömskans kurva - Vi glömmer lätt
|
Bilden ovan visar hur snabbt vi glömmer efter ett inlärningstillfälle. Efter efter ett dygn så kommer du bara ihåg ca 40 procent av vad du lärde dig från dagen innan. Från detta kan vi dra flera slutsatser…
- Det är besvärligt att få saker att lagras permanent i långtidsminnet eftersom lagring inte är en automatisk process.
- Det mesta som vi lär oss från en lektion, föreläsning eller studiebesök glöms bort efter hand om vi inte gör något.
- Utan studieteknik och hänsyn till hur minnet fungerar blir nästan all inlärning och undervisning mycket ineffektiv.
Hur görs lärandet effektivare?
|
Hur får vi det som vi lär oss att stanna kvar i långtidsminnet? Det finns några viktiga sätt som alla bygger på hur långtidsminnet fungerar.
Genom att metodiskt använda dessa studietekniker i ditt dagliga arbete kommer du att få mycket bättre resultat av den tid du lägger ner på att plugga. |
Förberedelser - aktivera långtidsminnet |
Förberedelse (kallas ibland förförståelse eller priming på engelska) betyder helt enkelt att du bekantar dig och undersöker det nya som du skall lära dig i förväg utan krav att förstå innehållet.
Varför skall man göra det? Jo för att det som händer när man ställs inför nya saker är att hjärnan genast börjar klassificera och värdera det nya innehållet som “helt nytt”, “sådant man känner igen” och “sådant som man redan kan”. Hjärnan börjar genast att förbereda långtidsminnet att placera in ny information på rätt plats. Samtidigt aktiveras tidigare kunskaper som hänger ihop med det nya materialet i långtidsminnet. Du börjar omedvetet koppla ihop det nya med sådant du redan kan. Detta betyder att när inlärningen väl startar så kommer den att bli mycket effektivare. |
Förberedelser - lektioner
|
Undersökningar har visat att minnesprocessen där vi bekantar oss med nytt material kan ta upp till 10 minuter. Därför är speciellt viktigt att tänka på förberedelser innan lektioner och föreläsningar. Om du inte kommer förberedd till lektionen och läraren går igenom något nytt som du inte tidigare har hört så kan det ta 10 minuter innan ditt minne har sorterat de det nya materialet. Utan förberedelse så tar det alltså minst 10 minuter innan du börjar fatta vad läraren säger. Risken är då stor att läraren gått vidare och börjat prata om andra saker samtidigt som du börjar tro att du är dum eller saknar talang. Så är det inte, utan det beror på hur minnet fungerar och att du inte förberett lektionen på rätt sätt.
Genom att använda förförståelse kan du alltså få ökat självförtroende samtidigt som inlärningen blir effektivare.
Förberedelse på olika nivåer
|
Kursnivå (i början på terminen)
Gå igenom läroboken. Ta t.ex. din nya kemibok, bläddra igenom, undersök omslaget, läs innehållsförteckningen och sammanfattning på baksidan. Vilka kapitel finns? Vad handlar de om? Hur hänger detta innehåll samman med kursplanen från skolverket? Gå igenom lärarens kursplanering på samma sätt. Se vilka avsnitt som skall gås igenom och när det skall ske. Kapitelnivå (inför varje lektion eller lärtillfälle) Gå igenom det material du har. Titta på innehållsförteckning, rubriker, bilder och bildtexter. Vad ser du på bilden? Vad står i bildtexten? Varför tror du att man valt att ha just denna bild? Vad känner du till sedan tidigare? Vad har läraren gått igenom/förklarat? |
Varje förberedelse genomgång får ta max 10 minuter och kom ihåg att du inte behöver förstå det nya du hittar i dina läromedel. Förståelsen kommer senare när du läser på djupet. Målet är här bara att snabbt bekanta sig med materialet.
Fokus under längre tid
|
Den svarta linjen i bilden ovan visar hur vi minns under ett studiepass eller lektion. Det speciella med vår hjärna är att vi har lättare att minnas i början men också i slutet av en inlärningsperiod. Under mittenperioden lär vi oss betydligt mindre. Detta betyder att om du brukar plugga i flera timmar i sträck så lär du dig mycket mindre än du tror. Förmågan att koncentrera sig under en längre tid är begränsad vilket gör långa studiepass ineffektiva.
Det intressanta är att minneskurvan alltid har samma utseende oavsett tidsperiod. Minnet är bäst i början och slutet både för långa och korta perioder. Detta kan vi utnyttja genom att använda korta studiepass. Se den röda kurvan ovan, många kortare studiepass gör att kurvan i medeltal ligger högt upp på y-axeln vilket betyder att studierna blir effektiva.
Plugga då fokus är på topp
|
Ett effektivt studiepass skall därför inte vara längre än 30-40 minuter. Tag sedan en paus i 5-10 minuter och gör något helt annat. Börja sedan nästa studiepass med att repetera det du just lärt dig i 5-10 min. Ta paus igen efter 30 minuter och fortsätt på detta vis.
Repetitioner är bra för långtidsminnet
|
Bilden ovan visar hur snabbt vi glömmer och vad som händer om vi repeterar det vi lärt oss.
Det finns flera saker hos kurvorna som är intressanta. Först att den kraftiga nedförsbacken i början av första kurvan försvinner mer och mer vid de kurvor som representerar repetitioner. Hastigheten av glömska minskar för varje gång du repeterar så efter varje repetition glömmer du inte lika fort. En annan intressant sak är att lutningen i slutet av kurvorna är ungefär densamma men för varje repetition flyttas kurvan uppåt längs y-axeln. Det betyder att mängden du minns långsiktigt blir allt större för varje repetition.
Ju fler gånger du repeterar ditt material desto längre tid kan det gå mellan varje gång. I början behöver du repetera ofta, i slutet sällan.
Att repetera - KTH Learning Lab
Repetera föreläsningar
|
Lär dig skriva nyckelord under föreläsningen utan att tappa fokus på vad som sägs.
- Den första repetitionen görs under dagen eller senast samma kväll genom att sammanställa dina nyckelord till kortfattade anteckningar med förklarande bilder och diagram. Bra anteckningar är gjorda så att du när som helst skall kunna komma tillbaka till dina anteckningar och komma ihåg alla viktiga moment i en viss föreläsning.
- Repetera efter en dag genom att läsa dina sammanställda anteckningar.
- Repetera efter en vecka på samma sätt.
- Repetera efter en månad på samma sätt.
Repetera texter
|
Lär dig att stryka under nyckelord i texten medan du läser utan att tappa fokus om vad texten handlar om
- Den första repetitionen görs under dagen eller senast samma kväll genom att sammanställa dina nyckelord till kortfattade anteckningar med förklarande bilder och diagram. Bra anteckningar kan du använda i stället för orginaltexten.
- Repetera efter en dag genom att läsa dina sammanställda anteckningar.
- Repetera efter en vecka på samma sätt.
- Repetera efter en månad på samma sätt.
Repetera räkneuppgifter
|
Börja med att gå igenom redan lösta uppgifter som du får av din lärare eller som finns i läroboken. Lär dig lösningstekniker för alla svåra moment. Fortsätt sedan att lösa uppgifter på egen hand och notera vilka uppgifter som speciellt visar de moment ni gått igenom.
- Den första repetitionen görs under dagen eller senast samma kväll genom att räkna de tal du noterat. Upprepa för dig själv räknegången för dessa uppgifter.
- Repetera efter en dag på samma sät.
- Repetera efter en vecka på samma sätt.
- Repetera efter en månad på samma sätt.
Studiedagbok - Repetera på ett effektivt sätt
|
Ett bra sätt att komma ihåg vad som skall repeteras varje dag är att använda en studiedagbok. I dagboken skriver upp allt du lärt dig varje dag. Anteckningarna skall vara så kortfattade att de får plats på en sida. Skriv dagens datum överst på sidan. Sammanfatta kortfattat punktvis..
|
Använd dagboken på följande sätt..
Hela den dagliga rutinen med studiedagboken och repetitioner behöver inte ta mer ca 30 min av din tid. Effekten av systematiska repetitioner är otrolig, du kommer att minnas allt och klara alla prov enkelt.
- Skriv in dagens anteckningar.
- Bläddra bakåt en sida och repetera vad du lärde dig i går.
- Gå bakåt en vecka och repetera enligt dina anteckningar.
- Gå bakåt en månad och repetera enligt dina anteckningar.
Hela den dagliga rutinen med studiedagboken och repetitioner behöver inte ta mer ca 30 min av din tid. Effekten av systematiska repetitioner är otrolig, du kommer att minnas allt och klara alla prov enkelt.